Eugen Jansson kallas ofta för "Blåmålaren". Från 1890-talet och framåt var han helt besatt av att måla Stockholm när det var som mörkast – alltså på natten.
Han använde nästan bara olika nyanser av blått, lila, och svart. Han målade ofta utsikten från sitt fönster på Söder, till exempel över Mälaren, Riddarfjärden och Stadshuset. Han fångade de svaga ljusen från gatlyktorna eller fönstren som reflekterades i vattnet eller snön.
Han var väldigt inspirerad av konststilen som kallas symbolism – där man försöker måla känslor och stämningar, inte bara det man ser.
Runt 1905 hände något spännande: Jansson ändrade helt stil!
Han bytte ut de tysta, tomma nattlandskapen mot målningar som avbildade starka, muskulösa, nakna män som tränade eller badade. Han älskade särskilt att måla manliga sjömän och idrottare som simmade i det kalla vattnet på flottans badhus. Färgerna blev ljusare och mer i linje med impressionismen (att fånga ett snabbt ögonblick).
Han dog ganska ung, bara 53 år gammal, men hans blåa nattmålningar har blivit ikoniska för svensk konsthistoria!
